Idag firas alla pappor. Hade önskat att jag hade kunnat bära på vårt barn (i famnen eller i magen) vid dethär laget och fira min mans första farsdag idag. Men livet ville inte så. Och just sådana dagar som denna så kryper sorgen fram.
Hoppas alla pappor där ute har haft en fin farsdag! Och hoppas ni uppskattar hur lyckligt lottade ni är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar