Träning

Har läst i flera tidningar senaste veckan att det ska vara bra att träna före och under graviditeten. Så bra att jag just börjat! Stämmer att man blir på bättre humör åtminstone. Men om det har någon inverkan för oss med endometrios som orsak till barnlöshet vet jag inte.
Men idag skiner solen så fint och det är nästan vindstilla så jag tror jag ger mig ut på en runda!

Mindre hormonisk, mera harmonisk

Det är mitt nya motto som kan läsas i rubriken! Drogs ner i träsket ett tag här och tappade nästan bort mig själv. Det har varit depp, gråt, förtvivlan, hormoner, sorg, allt! Jag var inget annat än barnlös, "IVF-are", misslyckad. Men nu har jag hittat någon sorts balans igen. Känner att jag måste leva här och nu. Vad är vitsen med att fundera på hur det gick och hur det ska gå nästa gång? Måste koncentrera mig på här och nu.

Bokade tid till laserakupunktur, började jogga igen, försöker äta mat av bra råvaror, minska lite på kolhydraterna. Alltså nu pratar jag inte om något extremt som att jag inte skulle äta alls bröd, pasta osv, utan lite mindre av den sorten helt enkelt och lämnar bort croissanten (min stora last!) vid förmiddagskaffet.
Motionsprogrammet är utskrivet och hänger på kylskåpsdörren och kylskåpet är fyllt med osötad kvark som jag blandar med nötter, banan och lite honung. Perfekt mellanmål! Första joggingrundan var en postiv upplevelse. Varvar löpning med rask gång nu i början, men orkade springa mer än jag förväntat mig. Intervallandet gör dessutom att man hela tiden har något att hålla koll på, så det är helt omöjligt att tänka negativa tankar medan man håller på. Sen tycker jag höstluften är så härligt frisk och det är lätt att andas.